YES YES YES!!!!! Var precis inne på Skk:s avelsdata och hittade att min Bea har HD A och ED U:a.

Får även gratta halvfoderägare Sofia och Uppfödare Nina för jag såg också att  hennes syster Viva också hade HD A och ED U:a. Nej nu är det mitt i natten och jag måste sova, får blogga mer en annan dag.

Har haft det lite stressigt sista veckan. Varit på kurs 2 dagar med jobbet förra veckan (torsdag och fredag), var på tävlingslydnadskurs med höglöpande Bea i torsdags. Fick vara utomhus under mitt pass. Bea fick starta först av alla hundar innan mörkret kom. Det gick förvånadsvärt bra, men hon var lite ofokuserad vid platsläggningen. I fredags tränade vi med vårt vanliga gäng. Vi skulle lagt spår men regnet öste ner så det fick bli träning i ett stort garage istället med framförallt platsläggning och apportering för Beas del.

På lördagen var jag på en mycket trevlig 50-års fest. Lite tråkigt bara att inte maken kom med men ha fick åka till Singapor med jobbet en vecka med kort varsel. Upptäcker till min förvåning att jag har mycket svårare att orka med dagen efter fester nu för tiden. Blir så trött, det måste nog vara åldern!!!

I måndags åkte jag, Bea och två vänninor och deras hundar till Stockholm och röntgade våra hundars höfter och armbågar hos Veterinär Audell. Det var lite pirrigt för man vill ju så gärna att det ska vara bra.

Men han sa till oss alla tre att det såg bra ut med våra hundars höfter och armbågar. Så nu väntar jag bara på det slutgiltiga beskedet hur det kommer att bedömmas.

Har dessutom börjat med en annan sak och det är att jag skaffat mig en stegräknare som man kan ställa in steglängd på och ha i fickan när man går så mäter den antal steg och  antal km man går per dag.

Så sista veckorna har jag gått mellan 9-14 km /dag. Det blir som ett gift, man bara vill gå och gå.

Har även börjat träna Bea att trava under dessa promedander efter att jag varit på höftledsröntgen, då hon är ganska passtaktig av sig själv. Så fort hon passar så stannar jag och startar och gå igen  och när hon travar har jag kastat godis och sagt trava. Har faktiskt haft senilsnodd (löplina) på henne sista dagarna och det har ju passat bra när hon löper. Igår började hon fatta vad jag menade och idag har hon travat så gått som 8km i sträck i kväll.

Hundarna älskar dessa långa promedander på kvällarna och jag mår så bra av dem.

Har även tänkt börja cykelträna Bea korta sträckor när jag fått svar på höftledsröntgen för att stärka hennes trav.

Har massor att göra på jobbet nu inför den kommande massvaccineringen mot svininfluensan. Ska vaccinera 2000 ungdomar med några arbetskamrater. Det är fruktansvärt mycket förberedelser inför detta.

På söndag är det Km på vår hundklubb och jag hade tänkt tävla i lydnadsklass 1 med Bea och Lizza som träning, men det går ju inte för båda löper nu. Men jag ska stå i kaffeterian och hjälpa till. Det ska bli kul.

Idag har jag och äldsta dottern varit och tittat på Bichon Frisé valpar. Dottern och hennes pojkvän funderar på att skaffa sig en sådan framöver. De var alldeles underbara!

I eftermiddag har jag och  mina hundar, Tina och Nellly samt min äldsta dotter varit på Fätorpets Kennel och vallat för sista gången det  här året. Bea och Nelly har utvecklats jättemycket och vi mattar har lärt oss en hel del under den här tiden. Tack snälla Nina och Hasse för att vi fått komma och för ert tålamod med oss. Min dotter har fotograferat massor idag och här kommer ett antal kort.

Först ut Bea

Lizza var också med  och kollade in fåren.

Sedan kommer Nelly

Nina och Ammi

Bea och Nelly är bästisar och passar på att försöka leka så fort tillfälle ges.

Vi kunde inte motstå att gå in och titta på de underbara kattungarna.

Sedan var vi tvungna att ha med ett kort på girsen Doris.

Var nere på hundungdom och tränade med båda hundarna idag.

Nyttigt för dem att sitta och vänta på varnandra.

Bea var toppenduktig på ställande och läggande under gång idag ska väl tillläggas. Inkallningen har jag tränat ingångar med korta sträckor och nu taschar hon inte emot mig längre, men buffar ibland på min hand underifrån men det är bättre än i fredags. Hopp över hinder är hon jätteduktig på.

Lizza tränade jag ställande under gång, fritt följ och så tränade vi slalom på agillity.

När jag hade tränat omväxlande med hundarna så fick de avsluta med lek. Här kommer lite bilder.

De har så otroligt roligt med varandra nu.

Idag har det inte blivit någon hundträning alls. Regnet har öst ner nästan hela dagen. Varken Bea, Lizza eller jag gillar när det regnar. Men jag har fått en förklaring till varför Bea var så ofokuserad när vi tränade i torsdags och fredags. Igentligen såg jag det redan förra söndagen när jag tänker efter men jag fattade inte att det var det. Hon löper nämligen, men det var bara 4 månader sedan sist så jag trodde det skulle vänta 2 månader till som det gjorde förrra gången. Men det hon gjort alla andra gånger under tiden hon löper är att hon skjuter upp ryggen lite så den blir inte lika rak som in vanliga fall (ser lite Whippet aktigt ut) och första gången jag såg det blev jag lite orolig för hur det var med hennes rygg. Men det försvann efter löpet. Så kom det tillbaka andra gången och så nu igen.

Så nu hoppas jag att det tar några veckor innan hon drar igång Lizza så jag kan ha med henne på tävlingslydnads kursen istället. Det går lika bra att träna henne på den kursen, jag har saker att jobba med henne med och hon gillar det. Så får jag träna med Bea hemma istället.

Har bloggat dåligt sista tiden, men tränat desto mer här kommer en liten summering av sista tidens träning.

Lade spår i söndags till Bea med halvdåligt resultat. Stoppade lite godis i spåret för att få ner farten vilket resulterade i att hon spårade en bit kom på att det var godis gick tillbaka tog godisarna spårade framåt igen gick tillbaka och sedan kom vi till vinkeln och då tror jag hon fick för sig att det var godissök över hela stubbåkern.

Avbröt och gick tillbaka och började om från början och då gick det mycket bättre.

Har bestämt mig för att göra godis spår för sig i fortsättningen och spår med pinnar i för sig så tror jag resultatet blir bättre.

Sedan stack den lilla fröken Bea för mig för första gången. Men det var mitt fel. Hon sprang på stubbåkern och busade med sin kompis och stubbåkern var enormt stor. Man brukar ju han en visst avstånd och så ropar man tillbaka sin hund. Men jag tänkte en halv sekund för länge att " de har så kul  och stubbåkern är så stor så hon får springa". När kompishunden vände tillbaka så fick Bea upp ett viltspår och det var motvind och blåste ganska bra.

Det spelade ingen roll vad jag ropade för hon hörde inget ting i motvinden. Hon försvann som ett sträck och till slut såg jag bara en liten svanstipp. Jag kollade att jag inte kunde se några hundar, hästar eller människor och sedan vände jag och sprang åt motsatta hållet och då kom hon efter en liten stund i full fart.

I onsdags var vi och vallade på Fätorpets Kennel. Bea var jätteduktig. Vi tränade mest på att hon skulle lägga sig när jag sa till och sedan resa sig och gå något steg och lägga sig igen. Andra gången jag gick in på stora arenan med fåren fungerade det rätt bra. Lika så tränade jag på att hon skulle kunna ligga lös och vänta tills jag gick ner till fåren och så fick hon inte komma förens jag sa till. Jag avslutade med att gå ett varv runt med henne lös inne hos fåren och då fick hon inte sticka iväg och valla fast hon var jättesugen på det. Tänker jag måste ha den lydnaden ifall man är ute i skog och mark och kommer förbi en fårhage för då måste jag kunna lita på henne att hon är kvar hos mig. Beas Shelti kompis Nelly var jätteduktig med ankorna. Det var två nöjda mattar och två trötta hundar som åkte hem i höstmörkret från vallningen. Det är otroligt vad fort det blir mörkt nu på kvällarna.

I torsdags var vi på tävlingslydnadsträningskurs. Nu har vi backat tillbaka i träningen med ställande och läggande så jag tränar bara dem fast inte under gång. Bara för att få henne att kunna skilja på ligg och stå. Tror inte hon kunde det fullt ut förut. Det var nog bara jag som trodde det. Det går riktigt bra nu. Men istället har hon börjat hålla apporten så löst i munnen så nu har vi backat där och tränar gripande igen. Hon var jätteduktig på fria följet och ingångar. Vid inkallningen tatchade hon emot mitt ben i vändningen, men det blev bättre när jag tränat några gånger på kortare avstånd.

I eftermiddags träffades vi några stycker och tränar lydnad tillsammans (vi brukar ses varje fredag eftermiddag). Vi har jättetrevligt och det är bra att kunna komendera varandra, titta åt varandra och få tipps och råd av varandra.

Idag var Bea helt spidad i början, hoppade på mig i starten på fria följet, var okonsentrerad och allmänt prillig.

Vid inkallningen slutade hon hoppa mot mitt ben men började istället sätta sig fint och sedan skuffa till min hand underifrån i vändningen istället. Hade leksak som belöning i andra handen men hon skuffade ändå, satte hö handen bakom ryggen med leksaken men då sprang hon bakom och tog leksaken istället.

Efter två korta träningspass och vila därimellan så spidade hon ner och då gick det riktigt bra med både foten och inkallningen. Dessutom greppade hon bättre om apporten när hon fick gå vid sidan och hålla den.

Vad lär man sig av allt detta då. Jo när man tror att nu kan hon detta momentet  så är det kanske bara idag. Man får helt tiden backa bakåt i träningen imellanåt. Man har massor med småsaker att finslipa hela tiden. Men det är så kul att träna med sin hundar och det är så kul när det går bra!

Lizza mår utmärkt nu. Äter bra och är så fin i hullet. Hon har aldrig varit så lagom och musklad som hon är nu och verkar trivas med livet. Hon busar just nu massor med Bea vilket Bea uppskattar otroligt mycket!!! Hon får en hel del egna promedander med mig nu, då jag delar på dem endel. Dels för att Lizza ska få lite egen tid med mig och dels för att Bea ska träna sig att vara självständig utan Lizza.

Jag tror det är bra för båda hundarna att göra så ibland.  Med Lizza tränar jag stående  nu samt apportering. Apporteringen känns som ett evighetsprojekt.  Hon är jätteduktig på inkallning och  läggande under gång. Hyffsad på fria följet. Jag är så glad för att hon mår så bra nu och inte har några konstiga anfall som förut peppar peppar ta i trä. Var så orolig att jag skulle mista henne förra våren när det var som värst.

Jag har massor på jobbet nu och det är så stressigt. Då är det så skönt när man har en hobby som man tycker så mycket om. För när man tränar med hundarna så är det så avkopplande.