Har fått svar på alla prover på Lizza som togs på djursjukhuset i Jönköping.

Allt var bra. Nu tror veterinären att det rör sig om någon slags epilepsi.

Vill sätta in henne på medicin, som kommer att göra henne trött i början i alla fall.

Har funderat själv så mycket på vad det kan vara. Hon har ju inte haft något anfall på 10 dagar. Hade en fundering samma dag som hon hade anfall sist. Det enda jag ändrat på sedan hon började få anfallen är att jag har börjat med fruset färskfoder. Har funderat på om det skulle kunna vara något i det som hon inte tål eller om det är några av förpackningarna som är dåliga. Har i alla fall inte gett henne mer fruset färskfoder sedan sista anfallet och hon har inte fått något mer ännu! (peppar, peppar ta i trä som man säger). Men jag tycker inte anfallen ser ut som epilepsi och man kräks väl inte av epilepsi.

Har hämtat ut epilepsimedicinen men inte givit den ännu. Tänker prova att ge annat foder och se. Får hon ett anfall till så vet jag att det inte var fodret, men då har jag försökt allt. Hon har varit så pigg den här veckan.

Det skulle vara otroligt mycket enklare om det rör sig om en allergi!

Ja lilla Bea vet jag inte vad jag ska säga om!

Bilderna nedan talar väl för sig själv.

Så här såg det ut på en vägg några veckor innan jul när jag kom hem, men sedan har det varit lugnt tom idag. Trodde dessa nyskapande verk var slut nu.

Men ack vad jag mig bedrog.

Idag när jag kom hem hade hon dragit bort lite tapet och gjort ett litet halvdjupt hål i en annan väggen än den första.

Ångrade nästan då att jag på vägen hem hade köpt en ny leksak till henne.

Men hon blev väl ganska förlåten ändå när hon visade mig av hela sitt hjärta att hon blev så otroligt glad över sin nya leksak.

Har aldrig varit med om en hund som älskar just nya leksaker som henne.

Den kommer att vara allra bäst nu i minst 1 vecka.

Visst ser hon oskyldig ut!!!

Nu har vi varit med min fina Lizza på djursjukhuset i Jönköping.

De tog ett EKG och ett ultraljud på hennes hjärta och det visade att det inte var något fel på hjärtat. De sederade henne sedan och gick ner och tittade i hennes hals. Allt såg bra ut och hennes tonsiller var fina och mycket små. De tog massor med blodprover på henne.

Hon var så duktig min lilla skatt. Alltid snäll och medgörlig fast hon visade med hela sitt kroppsspråk att hon ville bara därifrån.

På fredag ringer veterinären och berättar hur vi går vidare och så får vi provsvar. Vi blev mycket väl omhändertagna på Jönköpings djursjukhus.

Min lokala veterinär ska ha dagens ros som remitterade oss dit.

Nu är det bara att vänta och hoppas på det bästa!

Bea fick följa med till Jönköping. När Lizza var hos veterinären fick hon vänta i bilen. Men undertiden vi väntade på direktregleringen till If fick hon komma in i väntrummet och prova halsband i deras butiksshop.

Det var bra miljöträning för henne och hon skötte sig bra, dessutom lyckades hon charma personalen den lilla stunden hon var där.

Lizza fick ett nytt halsband och koppel och Bea fick ett nytt halsband.

Idag har jag varit ute en lång promenad med båda hundarna i skogen och de har busat och lekt hur länge som helst och inte kan man tro att det är något fel på Lizza när man bara tittar på henne. 

Nu har det hänt igen!

I tisdags fick Lizza två anfall som jag beskrivit tidigare.

Var hos veterinären akut, Lizza har mycket oregelbunden hjärtrytm när detta händer. Idag onsdag har det varit lugnt från anfall men hon har haft oregelbunden hjärtrytm x flera.

Min veterinär har fixat en tid på Jönköpingsdjursjukhurs till Lizza på fredag. Vi ska träffa en hjärtspecialist som ska kolla ett EKG samt köra ett ultraljud på hennes hjärta.

Hoppas de hittar vad det är som är fel!

I morgon när jag jobbar får hon liksom idag vara hos mina föräldrar. Vill inte hon ska bli dålig då vi inte är hemma.

Lägger ut några bilder på Lizza som äldsta dottern tog när de var ute en sväng tillsammans.

Har den här morgonen varit ute med Bea i två timmar ihop med min vän Patricia och hennes islandshäst Glädje.

En mycket trevlig och skön morgonpromenad men samtidigt mycket nyttig träning.

Bea är inte speciellt på hästar och har stor respekt för dem när hon står brevid dem.

Men hon har förfärligt svårt för att inte vilja springa efter dem om de försvinner iväg ifrån henne.

Att gå brevid hästen var ingen match, men att gå 30 meter bakom och se att den börjar försvinna ur sikte det var jobbigt. Hon klarade att gå lös hos mig, men oj vad det ryckte och man fick vara med hela tiden.

Det här ska vi träna mycket mer på. Likaså tycker hon att det är helt okej att det går hästar i en hage. Det bryr hon sig inte speciellt mycket om men om någon häst lägger sig ner och rullar sig då skulle hon vilja vara där inne och kolla läget. Det var första gången hon såg en häst göra så idag och då blev det också väldigt jobbigt.

Känns mycket angeläget för mig att träna detta, både för hennes, min och hästar och deras ryttares skull. Jag vill känna att jag har fullständig kontroll på min hund om vi möter en häst när vi är ute och går. Annars kan hon inte vara lös  när vi är ute och går i skog och mark. Det är inte roligt om ens hund skulle bli sparkad av en häst och det är absolut inte roligt om man kommer och rider på sin häst och få en hund som kommer springande och jagar hästen. Har varit med om det när jag ägde häst och var ute och red själv.

Lizza fick vara hemma då hon är helt säker med hästar.

Sedan passade jag på att träna Bea på fotposition igen och nu fungerar det jättebra. Så idag lade jag ihop sitt sitt kvar och inkallning hit. I och med att hon sätter sig rätt så kan jag nu börja med att belöna henne extra mycket när hon gör en snabb inkallning.

Det har inte blivit något bloggande tidigare den här veckan då det har varit massor på jobbet och Lizza har varit dålig. Så träningen har i det närmaste legat nere.

Lizza har för 5:e gången sedan i höstas fått svårt att andas. Får anfall som börjar med att hon hysteriskt slickar på golven, samtidigt som hon sväljer och kluckar hela tiden. När anfallet sedan slutar brukar hon lägga sig och tugga på ett ben som inget har hänt.

Första 3 gångerna varade anfallet i 5 minuter/gång och hon var ganska oberörd.

Nästsista gången dagen före nyårsafton varade det i 2½-timme.

Vid ett par tillfällen under den tiden blev hennes tunga blåbärsfärgad och hon såg ut som om hon skulle kvävas. Lyckades få i henne 10 st T Betapred upplöst i vatten. Vet inte om det var det som hjälpte men det var det ända jag hade att ta till. Ingen veterinär fanns att tillgå på natten i Linköping och alla djursjukhus hänvisade till Strömsholm eller Helsingborg. Dit hinner man ju inte att åka om man har en hund som håller på att kvävas. Fy vad hjälplös man känner sig när man inte kan göra något och ens hund är så sjuk.

Var på djursjukhuset dagen efter och blodproverna som då togs visade på en infektion. Hon fick penicillin utskrivet och mer T Betapred med tanke på om anfallet skulle komma tillbaka.

Hon fick som ett krampanfall natten efter. Var helt borta i ca 20 minuter, hjärtat slog otroligt långsamt, hon rosslade på andningen och ögonen slog fram och tillbaka,  vi var övertygade om att hon skulle dö. Sedan kvicknade hon plötsligt till och var pigg igen.

Fick utskriviet Klysma stesolid till henne dagen därpå att ha om det kom tillbaka.

Sedan dess har hon varit ganska pigg.

Pratade  sedan med uppfödare och andra veterinärer som varit med om liknade symtom som visade sig vara Lungmask. Hon är regelbundet avmaskad men vi avmaskade ändå igen för säkerhetsskull  (2 gånger med 10 dagars mellanrum). Kändes som en enkel behandling och ett första försök innan man drar igång med en stor utredning.

Lizza blev mycket piggare efter andra avmaskningen och hon kändes som en unghund igen.

Därför trodde vi att vi kommit på vad som var felet och att hon var frisk igen.

I tisdagskväll var det dags igen. Jag var på tjej middag och hade det trevligt då familjen ringer och säger: - Lizza är dålig du måste komma hem.

Kastade mig hem, fick tag på min lokala veterinär fast klockan var mycket (hon var bortrest  förra gången det hände). Underbart att jag känner henne.

Yngsta dottern och jag kastade oss iväg med Lizza, hon fick kortison spruta och vi provade att ge henne klysma stesolid. Möjligen att kortisonet hjälpte henne lite men inte stesoliden. Det här gången varade det i 1½-timme. Hon hade den här gången påverkan på hjärtat under anfallet det slog iband för sakta och ibland för fort.,

Sedan dess har hon varit precis lika pigg som vanligt.

Vi var hos veterinären och tog massor med blodprover i torsdags. En del har vi fått svar på och de var bra. Inte heller något tyder på infektion den här gången.

Hon är fin i halsen och öronen. Men nu måste vi fortsätta att utreda min lilla tjej så vi får veta vad det kan vara för något.

En gång är ingen gång men 5 gånger då är det något!

Är det någon som läser detta som har någon idé ????

I fredags och igår tränade vi lite i alla fall och det blev mest fotpositioner. Att komma och sätta sig rätt och kunna flytta undan bakbenen i sidled så de kommer och sätter sig i exakt position.

Både Lizza och Bea börjar bli riktigt duktiga på det. Ibland blir det fel men då blir det ingen belöning men oftast blir det helt rätt och då blir det massor med beröm och godis förstås!

Vi tränade lite fritt följ också, men bar korta sträckor.

De blir otroligt peppade av att få sitta och vänta på varnadra när man tränar dem.

Lizza 6 år

Lizza har haft sällskap hela dagarna sedan hon blev dålig i tisdags kväll, då mellan dottern varit hemma och varit sjuk. Skönt att någon haft koll på henne så vi vet att det inte varit fler anfall.

Nästa vecka får hon vara hos mina föräldrar på dagarna så vi har koll på henne. Hon har kommit på att det är härligt att ligga och sova i sängen.

Bea

Har idag anmält mig och Bea till en engångs kurs "miljöträning" som är en kväll längre fram i vår. (Har även anmält alla andra i vårt lilla träningsgäng.)

Bea och jag ska också gå en freestyle kurs för Yvonne Öster i vår.

Mitt syfte med kursen är att Bea och jag ska göra något roligt tillsammans och få en ännu bättre kontakt.

Idag var vi ett gäng med våra hundar som tränade för Yvonne Öster.

Vi hade enskildträning 30 eller 60 minuter.

Jag hade med mig både Bea och Lizza.

Vi gick igenom olika moment, hur man ska träna vidare för att komma framåt med sikte på lydnadsklass 1.

När det gäller Bea gick apporteringen jättebra och hopp över hinder likaså.

Fick mycket tips och råd för träning på ställande och läggande under gång samt hur jag kan finlira för att få bra fotposition.

Nu har Bea och jag massor att träna på. Det är så kul att få lite hjälp på traven så man kommer vidare i sin träning.

När det gäller Lizza så har jag fått tips på hur jag ska träna vidare med apporteringen. Hon är helt suverän med tanke på hur svårt det varit för henne. Nu tar hon apporten på kommando och kommer med den och så kan hon bära den i munnen och gå bredvid mig. Duktiga lilla hund. Hon är jätteduktig på läggande under gång, fritt följ, inkallning, platsläggning och hopp över hinder. Hon blir så lycklig när hon får träna. Vi behöver träna mer på ställande under gång och så apporteringen förstås.

Den här dagen har givit så mycket, nu är man fulltankad med tips och ideér och så har man fått världens energi. Nu är det bara att träna, och träna.

Tack Yvonne för hjälpen med våra hundar.

Vi som tränade idag var Catharina med Theo (en Parson Russel Terrier), Karro med Ängla (blandras mellan Schäfer och Bordercollie), Tina med Nelly (Sheltie), Jag Helena med Bea (min Australian Shepherd) och Lizza (min Storpudel) samt Karin med Leo (Grand danois).

Här kommer några få bilder från dagen, lyckades tyvärr radera de flesta efter att jag lagt in dem i datorn och raderat dem från digitalkameran. Jag  förstår inte hur det gick till men det var klumpigt och de finns inte kvar i papperskorgen heller.

Var och tränade med Bea och Lizza i torsdagskväll. Tina och Nelly var också med. Vi har börjat träna lite olika moment i lydnadsklass 1 och komenderade varandra. Det var bra och nyttig träning både för hundarna och mattarna.

Bea var jätteduktig på apportering med träapport och metall apport.

Lizza tog för första gången träapporten och bar den i munnen när hon gick brevid mig. YES YES YES!!!! Det har vi tragglat med i flera år. Har nu brutit ner momentet i små bitar och först bara belönat att hon nosat på apporten. Trodde aldrig det skulle gå.

Nelly är Beas allra bästa kompis. Hon är en lite pärla, otroligt duktig och söt.

 Bea 10 månader

 Nelly 10 månader